Östgöta Konstförening

På gång

Under samma tak

Lars-Ola Johanssons recension av utställningen

-------

En imponerande salong vid Östgöta Konstförenings 90-årsjubileum

Under samma tak
Östgötakonstnärer
Östergötlands museum
Pågår till 15 januari 2012

Redan när jag vid entrén blickar ut över utställningen i Westmanhallen så upplever jag en stark kreativ laddning av de drygt 100-talet jurybedömda utställarna. En kreativitet av måleri, teckning, grafik, blandteknik och konsthantverk som sedan besannas när jag studerar de enskilda verken på väggarna, i montrarna och från taket - de som också fått en fin placering i en skönt formad helhet..

Inför alla dessa originella och mödosamt frammanade konstverk är det naturligtvis svårt att bestämma sig för vad som särskilt tilltalar mig, men jag gör ett försök…
Bland konsthantverken i trä imponeras jag av de många välgjorda skåpen, och där jag upplever Mika Liffners och Mats Landströms som särskilt skönt, originella.

"Röd och blå tidskapsel © Mika Liffner

Inom textilen finns också många välgjorda skapelser. Här fastnar jag för Carola Bladhs och Sanna Wennermarks lyhört skiktade och subtilt fångade verk med alternativt papper, färg och silkestrådar.

"Nytt liv" © Carola Bladh

Inom keramiken, glaset, betongen, metallen finns mängder av sköna skapelser, men här fastnar jag särskilt för uppställningen av Mikael Nilssons svarta fåglar (med skuggor i belysningen) tillsammans med Louise Nordströms ”Schackspel”. En aha-upplevelse i förhållandet mellan kultur-natur, ordning och kaos. Något särskilt är här också smidesverket ”Jätten” av Pablo von Eckardstein, liksom naturligtvis Berit Johanssons glaskonst.

”Jätten” © Pablo von Eckardstein

Sedan till alla dessa bilder utförda i olja, akryl, akvarell, blyerts och i grafiktekniker. Här blir det alldeles för mycket, eftersom jag fascineras av de flestas originella skapelseprocesser. Men jag gör återigen ett försök.
Generöst färgkomponerad är Elisabeth Henrikssons ”Gul sommar”, och ett klassiskt spännande mysterium visar Anne-Britt Strannerklint med sin ”Framme i främmande land”.

”Gul sommar” © Elisabeth Henriksson

”Framme i främmande land” © Anne-Britt Strannerklint

Tomas Ekström kontrar med sin friska färgdadaism med gestaltning av Palme och Reinfeldt. Snyggt skimrar vattengrönskan Ingrid Strages ”Spår”, och märkligt vetenskapligt gestaltas Bo Mellqvists ”Vägledning”.
Känslostarkt rött präglar det kubiserade motivet av Rolf Hallqvist medan Lena Nordenjacks ”Utomhus” präglas av snyggt grovhuggna linjer i Miros anda.

Bland de få samhällsgranskande motiven finns Lars Wåtz´”NN x 3”, som beskriver hur vår identitet så småningom kommer att endast fångas av ett chip i pannan.
Bland de nyskapande fotorealisterna har vi Morgan Johanssons svit och Göran Westers Ombergsmotiv, och bland modernisterna har vi också Christina Ruthgers ljussnyggt formade motiv med geometri och symboler.

Här finns också Lotta Möllers ”Figurer i skymningen”, som är fint formade med sin teckning och färgsättning,
Bland de etablerade konstnärerna finns Hans Åsberg, som har en frihet i uttrycket som jag alltjämt fascineras av, Caroline Färnström, här med en vital svit med orientalism och uppvisning, Åsa Kvissberg, med sin alltjämt klassiska genomlysning av kroppar – samt Elin Redin, som här visar på en ny färggeometri i sina målningar.

Visst, trots mina försök, har jag säkert missat flera andra konstnärer som borde omnämnas.
Men helt klart är att denna utställning är en av de mest inspirerande som Östgöta Konstförening tillsammans med Östergötlands museum har anordnat under sin 90-åriga verksamhet. En jubileumsbok har skapats i sammanhanget, som jag önskar återkomma till.

Lars-Ola Johansson